I en en utmärkt doktorsavhandling om bristerna i Sveriges järnvägsinfrasstruktur från av Sofie Lingegård (LiTH) konstateras att bristerna i infrastruktur hade kunnat undvikas genom ett långsiktigt fokus under upphandlingsskedet, genom kunskapsdelning mellan parter samt genom bättre fungerade samarbete.
Sofie pekar på fyra punkter:
- Kortsiktigt fokus och separering a budgetar mellan ansvariga avdelningar på Trafikverket
- Att funktioner upphandlas, istället för söka lösningar på definierade behov
- Dåligt fungerande samarbete mellan leverantörer och Trafikverket i designfasen
- Dålig kunskap om hur kontrakt kan utformas så att de stödjer riskhantering och kvalitetskrav
”Problemet med dagens järnväg är att byggnation och underhåll hanteras i separata kontrakt, med separat budget och utan någon egentlig kommunikation emellan de ansvariga avdelningarna på Trafikverket”
”För järnväg är förenklat funktionen, ’att se till att tågen kommer fram utan problem’, det viktiga och inte t.ex. antalet slipers och växlar som använts för att komma dit.”
”Både Trafikverket och entreprenörerna saknar idag kunskap och erfarenhet om hur kontrakten bör utformas när det gäller t.ex. riskhantering och kvalitetskrav.”
Detta låter slående likt de problem som löses via Agila kontrakt. Några av de viktigaste egenskaperna som Agila kontrakt medför:
- Tätt samarbete av involverande parter mot väl ett långsiktigt och väl definierat effektmål (fungerande tågtrafik)
- Specificering av behov, ej lösningar (mindre detaljstyrning, bättre möjlighet att välja och hitta fungerande lösning)
- Flexibilitet att hantera problem som uppkommer under projektets gång istället för definiera alla funktioner ”rätt från början”
- Inkrementell leverans (delleveranser) vilket ger parterna möjlighet att justera lösningen under gång
Självklart finns det inte en ”quick fix” till en komplex fråga som infrastruktur. Men att dela upp problemet i små bitar och dela ut till olika aktörer gör absolut inte saken lättare. Här skulle Agila kontrakt och moderna upphandlingsförfarande som Partenering kunna spela en stor roll i att undvika att driva långsiktiga projekt mot kortsiktiga optimeringar. Utmaningen ligger i att få de involverade parterna, bland dem Trafikverket, att våga lyfta blicken ovanför existerande rutiner och prova nya vägar.
Läs studien i sin helhet här – ”Integrated Product Service offering for Rail and Road infrastructure”