En bra startpunkt för ett projekt är att börja i liten skala, bygga kultur, arbetssätt och ansvarskänsla, och sedan steg för steg skala upp.
Omvänt, att över en natt dubblera din bemanning utan hänsyn till ovanstående är ett recept för katastrof.
Oavsett hur pass ”rätt” din ursprungliga implementationsorganisation är, så kan du behöva vara förberedd på situationer som:
- Att nya teammedlemmar behöver tränas upp för att ersätta gamla, pga av normala livssituationsförändringar såsom föräldraledighet, semester eller flytt.
- Specialistkompetens behövs under kortare perioder
- Leveranser sker med kvalitet och kontinuerligt, men kapaciteten behöver skalas upp.
Självklart skall du bara förbereda dig på scenarios som bedöms vara sannolika under projektets gång (våga var ärlig med dig själv här, ta inte höjd i onödan!). Men om du bedömer ett scenario att vara sannolikt, kan det finns värde att validera leverantörens förmåga att svara på det. Detta kan vara en organisatorisk förmåga som ingår i utvärderingen – alternativt – i förhandlingen med leverantören.
Exempel på frågeställningar kan vara:
- Hur tränar leverantören upp nya teammedlemmar om en sådan skulle behöva roteras in? (exempel på kan vara föräldrarledighet eller semester) Hur sker detta med minsta möjliga påverkan för kunden?
- Vilka möjligheter finns det att plocka in specialistkompetens, speciellt om denna finns att hitta utanför leverantörens väggar?
- Hur garanteras att underleverantörer får arbeta under samma förutsättningar som leverantören?
- Hur går ùppskalning av leveranskapacitet till? Hur kan det ske på ett hållbart sätt?
- Vilken kapacitet finns det möjlighet att skala upp till?